Första gången jag kände mig riktigt heartbroken, tänkte jag att jag skulle berätta om.

Det finns säkert tidigare gången men det här är något som har satt sitt spår -

när det blev som det blev med första kärleken, då det tog slut alltså.

Det blev lite missförstånd och allting och det råkade bli så att det var min bästa killkompis som

berättade det, eftersom att han trodde att jag redan visste för att jag verkade så ledsen,

men det gick bra allting, och jag satt och pratade med david och linnea på msn och det kändes

bra att dom var där och stöttade mig. Det kändes underbart, och jag kämpade mig igenom detta.

Men allting gick, och dom fanns där för mig.

När jag och min famlij/släkt åkte kana på min gräsmatta.

Vi har en lutande gräsmatta, så vi lade ett långt och tjockt rör på gräsmattan,

med en presenning vid mynningen med såpa på, så hade vi en vattenslang som spolade igenom

vatten vid rörets början. Sen slängde vi oss genom röret och gleeeeed.

riktigt roligt.

Finns så sjukt många - och eftersom att det ändå inte att det är någon som läser eller kommenterar så kan jag lika gärna skriva ett av dem:

Min kompis Cricke drog ner mina byxor i skolan, no hard feelings men det var skämmigt.

Att jag inte gjorde det mesta av situationen med första kärleken, och att jag lät det rinna ut i sanden.

Ångrar också att jag inte gjorde så att jag fick ett "clean-break" för att nu när det gått så lång tid så tror jag att

det alltid kommer att vara lite känslor där. Jag kommer alltid att vara "hooked" så jag önskar att det hade blivit något lite mer till en början, och sen att vi hade diskuterat hur det blev så att det hade blivit ett avslut.

Hm. jag har inga direkta förebilder antar jag, eller jo. Jag ser upp till min pappa och min syster Tine :)

ser upp till mina övriga syskon också, men jag känner att de är så som jag vill vara och de har samma värderingar som jag har, och lever som de lär.